Jag har läst Den orolige mannen av Henning Mankell i helgen. Jag har hållit uppe med bokläsningen ett bra tag nu, vet inte riktigt varför, det är ju så nice att lägga sig under filten och läsa en god bok. I alla fall, åter till boken, Wallanders svärsons föräldrar (hänger ni med?) försvinner spårlöst, först försvinner Håkan von Enke och därefter försvinner Louise von Enke som hittas död, mördad. Fallet handhas egentligen av Stockholmspolisen men Wallander kan naturligtvis inte låta bli att lägga sig i. Samtidigt som Wallander tampas med diabetes, minnesluckor, känslor för gamla kärlekar leder handlingen till Kalla kriget, spioneri, Östereuropa. Som bokens baksida beskriver så kan det Wallander till slut dyker på vara "mångdubbelt allvarligare än Wennerströmaffären".
Det här är den elfte boken om Kurt Wallander, enligt Mankell den sista. Jag tycker det känns lite trist, jag har (tror jag) läst alla böcker och Mankell är ju fantastiskt bra på att skriva spännande kriminalromaner. Men bara för att han slutar skriva om Wallander så får vi väl hoppas på att han hittar andra bra karaktärer att skriva kriminalromaner om.
Nu en liten, betydelselös anekdot, för två somrar sen när jag var i Skåne fick jag se hela Wallander gänget gå förbi mig på Sturup. Jag antar att det var dags för inspelningen av en ny Wallander film.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar